Kram och hej....
lördag 16 april 2011
Kroppo deppo
Just nu är jag lite deppig över min kropp, särskilt min mage som bara väller över byxkanten. Ja jag vet att jag nyss fött barn och att jag fått världens sötaste lilla tjej. Men så kommer detta med mina extra kilon över mig och det är bara så, jag gillar dom inte!!! Sen vet jag att jag inte har så jätte lätt att gå ner i vikt och jag jobbar inte 100% med det heller. Men just nu i denna stund när jag står framför garderobern och sätter på mig en snygg tröja och sen tittar mig i spegeln och det ser för j...igt ut, ja då blir jag deppig. Satt och slö surfade och hittade dessa snygga bilder på Sofi F blogg. Ja tack kropp och ja tack till kläderna och baddräkten. Baddräkten får nog bli sommaren nödlösning i stället för bikini.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker du är jättefin och det är inte alls många extra kilon... Tycker inte du ska deppa! Du behöver inte det! Du har allt man kan drömma om! Kram
SvaraRaderaNämen, jag bara trillande in här av en slump. Så roligt att du har en blogg!
SvaraRaderaVill skicka lite extra pepp till dig och säga att du är så fin och även om det känns som att "allt bara väller" så kommer det att försvinna och då sitter du där, som en assnygg tvåbarnsmamma som har hela livet framför sig och allt härligt som den har att erbjuda. Att du inte är på topp just denna sommar är det ingen som förväntar sig. =)
Stor kram på dig!
Jag vet precis hur du känner. Lusigt nog minns jag i synnerhet en kväll när du och jag skulle ut med Jeanette och Pernilla (när ni gick vidare till Riche sen). Olivia var väl 2-3 månader och jag stod i garderoben och provade vartenda plagg och ville bara gråta.. Jag som alltid varit stolt över min platta mage, vad hände?! Tillslut hittade jag någon pösig nödlösning men spegelbilderna hängde kvar på näthinnan hela kvällen. Jag minns även när du kom och hälsade på Olivia första gången, och du var så small och jobbsnygg och jag kände mig så jäkla bebisfläbbig... Men så gick en tid och hokuspokus så var magen borta igen, och kvar fanns bara allt det där som bidragit till den där magen; mina fina älsklingar!
SvaraRaderaDu är superfin och snart är du ditt vanliga jag igen, njut av bullar, din fina familj och den sköna våren så länge. Stooor kram!