Hej vardag

Så har vardagen kommit, även om jag har längtat efter rutiner och vardag så är jag inte helt van med det ännu.
Wera och Walter går nu sista veckan med inskolningstider och det är 9-15. Det blir korta jobbdagar för både mig och Fredric. Men nästa vecka blir det långa dagar för barnen på dagis i stället. 7:45-16:30. Tänk vad underbar det hade varit om vi hade haft våra familjer i samma stad och fått hjälp med hämtning ngn dag i veckan...
Inskolningen har gått ok, Walter är super cool och gillar sitt nya dagis och kompisar. Även om det finns några riktiga skitungar på hans avdelning. Igår sa jag till en på skarpen och lyfte bort en kille, då flinade bara han tillbaks. Gaaaaa blir tokig på sådant. Wera har haft det ganska tufft och varit ledsen vid lämning samt inte kommit till ro när hon ska sova. Hon har svårt att komma in i leken. Men det har gått bättre och bättre varje dag.
Helgen blev inte riktigt som vi tänkt oss då Walter blev magsjuk natten mot lördag, trodde inte sånt skit skulle komma så tidigt. Han låg i soffan hela dagen och var helt slut. Själv skulle jag springa Bellmansstafetten med jobbet, vi var 5 i varje lag och alla sprang 5 km. Jag blev nöjd med min tid på 27:55. Tråkigt bara att inte F o barnen kunde heja på. I stället för picknick m kollegor var det bara för mig att åka hem till sjukstugan.
I söndags åkte jag och Wera till Ikea och köpte upp oss på nya rullgardiner till sovrummen samt sänglampor till mig och Fredric. Nu kan jag äntligen krypa ner i sängen och läsa.

Måste bara berätta om min lilla kaxiga 41/2 åring som testar väldigt mycket här hemma. Nytt dagis, nya kompisar och nya grannar. Många är lite äldre än Walter och jag ser verkligen hur han suger in nya intryck. Eller så är det såhär 4 åringar är just nu? Ngn som känner igen sig?
Sen i bland kan han bli så där liten igen och kommer och kryper upp i sängen och vill ligga nära. Då vill jag bara stanna tiden och kramas länge.
Wera hon kör med både oss föräldrar och lärare på dagis. Hon är såå bestämd. Men nu har vi ändrat taktik här hemma hon hon kan inte köra med oss så som hon gör. Vi tar många fajter, hon skriker, gråter och blir så arg. Men som tur är går det över ganska snabbt och efter kanske två fajter om samma sak så gör hon inte om det. Som tex att hon inte ska sitta i sin stol och äta mat. Nu har vi tagit den delen två gånger och nu sitter hon snällt och äter, yes!!!
Nu blir det att hänga tvätt. Shit vad mycket tvätt det blir. Älskar när solen lyser om helgerna och jag kan hänga ut och det torkar på nolltid. Då kör jag lätt 3 maskiner och så är allt klart.