Nu håller vi tummarna på att det börjar vända för Wera. Febern var i alla fall inte så hög i morse (38 grader). Samt att hon åt en smörgås, man blir glad för det lilla. Hon har verkligen varit sjuk mycket detta halvår sen hon började dagis. Man blir glad när man har en vecka utan VAB.
Idag är min mamma hemma med Wera och jag är på jobbet och får en del gjort. Ska hämta Walter sen och i morgon kommer äntligen Fredric hem. Denna gång har Walter längtat så efter sin pappa, han har inte uttryckt sin längta efter sin pappa innan men denna gång räknar han dagar och är alldeles pirrig över att pappa ska komma och hämta honom på dagis i morgon. Jag kan säga att det är en överlycklig Fredric som får höra detta när han ringer hem.
Jag är så glad att min mamma varit här dessa dagar och hjälpt mig, det gör så enormt mycket när man är två. Särskilt när jag varit så trött, vet inte hur få timmars sömn jag fått ihop under dessa dagar. Men det finns tydligen extra energi att plocka fram. Men jag längtar efter min stora säng!!! Nu ligger jag och trängs med Wera i Walters 90 säng.
I eftermiddag kommer även min pappa ner från Tällberg och förgyller våran trevliga vardag.
Nu är lunchen slut och det är dags att sätta igång innan det är dags för hämtning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar